ChangeLab i praktiken: att använda experiment för att lösa komplexa problem

two person and a test tube in a lab

Om du har jobbat i större organisationer har du kanske lagt märke till hur traditionella förändringsmetoder brukar se ut. Ofta handlar de om att först hitta på den bästa lösningen på problemet. Sedan införa lösningen på det mest effektiva sättet möjligt. Ofta utifrån ett strukturellt och linjärt synsätt som missar att mål, förutsättningar – ja människor i sig – hela tiden är i förändring. Och ofta är de dömda att misslyckas. 

ChangeLab är en utforskande och experimenterande förändringsmetod som utgår från samspelet mellan människor där andra metoder ser förändring som strukturella eller individuella processer. 

Experiment är att testa, lära, och repetera

 Experiment är alltså en fundamental och alltigenom integrerad del av ChangeLab. Experiment används för att lösa komplexa problem genom att generera både förändring och insikter, som i sin tur kan utvecklas till nya experiment. Metoden arbetar kontinuerligt, i loopar, och blir smartare för varje iteration.

Läs mer om vad komplexa problem är för någonting.

Att genomföra ett experiment är att testa någonting för att se vad det blir för resultat och sedan använda insikterna för att förbättra resultatet. Inom organisationer handlar det påtänkta resultatet ofta om förändrade beteenden.

Vi brukar prata om fyra frågor som kvalificerar ett experiment inom ramarna för ChangeLab.

  • Vem är målgruppen?

  • Vad är problemet?

  • Vad är det jag testar?

  • Vad är det för resultat jag vill se?

Då har du ett experiment.

Oavsett vad experimentet handlar om kommer det att producera en reaktion. Antagligen kommer ditt experiment inte omedelbart lösa problemet eller skapa den förändringen du var ute efter. Men även den minsta lilla reaktionen innehåller information. Vi kallar denna information för signaler. Vad gör vi med dessa? Vi skapar insikter av dem till grund för nya experiment.

Du är redan expert på att experimentera

Låter detta lite invecklat? Det är det inte.

Vi människor är fantastiskt bra på att skapa experiment. Särskilt bra är vi på att göra det hemma i våra privatliv. Antagligen genomför du hela tiden experiment precis såsom det är beskrivet ovan.

För visst utförde du experiment när du ville få din 5-åring att börja gå på toaletten? Vad fick du för signaler, och hur använde du dessa för att förbättra experimentet?

I början fick du kanske dåliga resultat. Men å andra sidan bar de första signalerna på mycket information. Du drog lärdomar av detta och träffsäkerheten ökade. Allteftersom kom resultatet närmare dina förväntningar på det.

Men på jobbet undviker vi det

Exemplet ovan beskriver hur vi på hemmaplan använder experiment för att lösa komplexa problem. På jobbet är vi sämre på att använda experiment. Eller rättare sagt, arbetsmiljön är inte upplagd för det. Konventionella arbetsplatser präglas av ett obegränsat behov av förutsägbarhet.

Det ChangeLab gör är att ta experiment och systematiserar detta i en miljö som kan släppa på förutsägbarheten lite, men i alla fall kräver att det är just systematiserat. Experimenten är systematiserade i förändringsloopen där de tre uppgifterna itereras.

Det vackra med förändringsloopen är att den hela tiden förhåller sig kontextuellt till verkligheten. Nya problemformuleringar, experiment och förändringsaktiviteter skapas genom de lärdomar den genererar. Det måste vara så. För organisationer och förändringar är komplexa.

Hur många gånger har du inte löst ett problem och lutat dig tillbaka, bara för senare inse att lösning i sin tur gjort att något annat har slutat fungera? Det händer såklart hela tiden. Men ju större organisationer, desto större komplexitet, och desto vanligare är det att nya lösningar skapar nya problem, oväntade resultat, eller inget resultat alls.

Tyvärr är det vanligt att förändringsbenägna organisationer reducerar förändring till något linjärt och förutsägbart.

Det här var problemet. Nu har vi gjort en förändring. Alltså är problemet borta.

Tänk själv efter om du varit med om att förändringar som införts skapat samma resultat, men bara genom en krångligare väg. Och inte sällan som ubåtar som de som organiserat förändringen inte har en aning om. 

Och så begår vi misstag

Att ta till sig experiment för att skapa insikter och förändring brukar upplevas som enkelt av våra kunder. Det framstår ju så självklart och logiskt. Men ändå ser vi ofta misstag som görs i implementeringen. Här är några av dem.

  1. Resultatet prioriteras före insikterna. Du glömmer lärandet, fixerar på resultatet och anpassar istället andra variabler för att få det rätt.

  2. Experimenten överges för fort. Att gå loopen en gång till kan vara det som behövs.

  3. Experimenten börjar alldeles för stort. Börja med mindre experiment och följ signalerna.

  4. Olika faktorer blandas ihop. Gör inte flera ändringar samtidigt i experimentet. Tänk som en forskare, isolera faktorerna, och prova en sak åt gången.

Börja imorgon redan

Har du ett problem som du kämpar med just nu? Istället för att fokusera på att hitta lösningen kan du testa någonting. Genomför ett litet experiment och var uppmärksam på de signaler du får tillbaka.

Lösningen kan vara något helt oväntat.

Vill du diskutera ChangeLab och förändringsmetodik? Vi ses i så fall i vår grupp på LinkedIn!

Anders Wengelin

Maker of change and advisor to senior managers. Co-creator of ChangeLab, CEO, partner and management consultant at Sense/Make. Writes about strategy, change and agility in complexity.

Föregående
Föregående

ChangeLab i praktiken: från tidsbestämda insatser till kontinuerlig förändring

Nästa
Nästa

Världen, möt ChangeLab 2.0